Jag kan inte...
bestämma mig för om den här är snygg eller urful.
Jag tänker mig inte de färgerna som på bilden, de är alltför retro, men kan heller inte tänka mig vilka färger som skulle kunna fungera.
Svart/grått/vitt?
Enfärgad?
Weehoo...
Nu är mitt garn i Sverige!
Det landade i Stockholm vid lunchtid. Så på måndag borde de väl finnas i mina små giriga händer?
Väl?
Ja, jag inser att min fixering inte är helt sund.
Men det spelar faktiskt ingen som helst roll. Det finns betydligt värre saker att vara fixerad och beroende av...
Men. Nu måste jag ju ha en nystmaskin....
Det landade i Stockholm vid lunchtid. Så på måndag borde de väl finnas i mina små giriga händer?
Väl?
Ja, jag inser att min fixering inte är helt sund.
Men det spelar faktiskt ingen som helst roll. Det finns betydligt värre saker att vara fixerad och beroende av...
Men. Nu måste jag ju ha en nystmaskin....
I en av de myriader...
stick- och virkgrupper på Facebook jag är med i så kom i veckan ett förslag om att byta rutor med varandra och på det sättet få en "vänskapsfilt" och jag tyckte spontant att det lät ganska kul.
Och det var det i början också. Men nu börjar det bli ganska många människor (runt 25) och ganska många olika specifika krav.
Man vill ha enbart bomull i en och samma grovlek (på garnet alltså) och i en eller två färger. Och jag tycker det förtar glädjen av det.Jag tycker verkligen inte att man kan kräva så av sina med-medlemmar.
Dessutom kommer det att bli dyrt och komplicerat.
Jag vet inte om jag tycker att de (som har så väldigt speciella krav) ska vara med (på vad jag anser vara) en restgarnsflt.
Funderar faktiskt på att hoppa av på grund av det. Trist men det känns för kravfyllt och det motverkar syftet för mig.
Nåja, tiden går ut i morgon så jag får fundera på det.
Tråkigt när något så lustfyllt och generöst tas över av girighet och krav.
Väntans tider...
känns ganska lång när man väntar garn...
Ännu inget paket från Litauen. Nu var det ju i onsdags jag beställde så det det är inte långa vägar länge sedan, men jag har blivit bortskämd med Yarn-Paradise där det går så snabbt att man knappt hinner börja vänta.
Men jag antar att en vecka är mer normalt än ett dygn (som det tar från Turkiet). Och trots allt är jag lättad över att det inte går med flygfrakt eftersom det stör mitt miljömedvetande något väldigt.
Det är bara det att jag är så nyfiken på hur det är! Är ullen sträv och hård eller mjuk och len? Lingarnet - är det lika vackert som på bilden eller är det stelt?
Dock. Jag vill ju virka vackra spetssjalar NU...
TGIF...
tycker lille Bosse-katten.
Och det kan man ju hålla med om...
Den första september...
och jag tycker mig ana en doft av höst i luften. Känns som alltid förtidigt, men efter den här fantastiska sommaren så känns det inte som att man kan gny så mycket.
En som dock inte klagar på svalare väder är lille Bosse-katten.
Inte lätt att ha tjock päls i sommarvärmen.
För övrigt så helgar jag vilodagen med att lurva runt i nattlinne och morgonrock.
Och fortsätter malla mig över det trådlösa nätverket. som fortfarande fungerar bättre än förväntat.
Ta i trä...
Är allt lite stolt idag...
över mig själv idag.
Eller ska jag vara helt ärlig så är jag riktigt, riktigt mallig.
Inte nog med att jag har lärt mig en ny dator - som är genuint annorlunda mot mina tidigare. (Så olik att inget känns riktigt bekant och hemma. Tror faktiskt att en Mac hade varit lättare att känna igen trots att det är många år sedan jag använde en.)
Dessutom har jag har också installerat och fått igång det trådlösa nätverket (helt på egen hand!)!!
Och virkar jag på tyska!
(Visserligen mer efter bilderna men det tycker jag inte att vi pratar så mycket om...)
I Järbos Stella - har bara ett nystan så det blir spännande att se hur långt det räcker.
Och jag har hittat kameran. Den låg i kamerafodralet...
Om man skulle ta...
och skriva det dagliga ett halvårs-inlägg?
Visa vad som kommer från mina kreativa stickor och virknålar?
Hrm ja, det vore ju trevligt.
Om det inte var för att jag alltid glömmer att ta kort.
Dessutom förlagt min kamera.
Och kameran i telefonen är inte på kartan.
Så, så det blir nog inget inlägg idag heller...
Tävling, snö och schizofrena...
handarbeten. Det är läget just nu.
Det snöar på mig och jag gillar det inte. Efter ett par väldigt kalla dagar i Stockholm förra veckan där jag höll på att frysa det sista av min platta lilla rumpa av mig så kände jag mig luttrad, men när tefatsstora (typ) snöflingor började dala idag så dök de begynnande vårkänslorna rakt ner i närmaste snöhög (egentligen - ishög).
Jag får ingen ordning på mina handarbeten. Så är det bara.
Men en filt är färdig. "Bara" två" till kvar. Evighetströjan är fortfarande evighetströjan. Den lilla snabbstickade vårväskan visade sig vara ett ganska tidskrävande. Ananassjalen ligger orörd som en jungfru.
Och trots att jag aldrig vinner så envisades jag med att tävla igen. Korkat eftersom jag ju bara blir besviken, Men priserna är så generösa och lyxiga att jag inte kunde låta bli.
I övrigt blir det pyttipanna (i ljuvt samarbete med oss och Findus) och slutspelet i hockey ikväll.
Go´natt så länge...
När man ser...
det senaste inlägget kan man ju undra hur mycket garn jag har.
Egentligen?
Men glöm det.
Don´t even go there.
Tänk inte tanken.
Inte en chans.
Jag kommer aldrig att erkänna.
No way.
Aldrig i livet.
Så det så.
Jag tar med mig min "stash" i (garn-)graven.
Det isolerar bra...
Så vad gör då Tant...
Virk när alla stickningar känns som klosterarbeten och alla virkningar är lika roliga som en rotfyllning?
Jo, hon börjar naturligtvis på en ny virkning.
Så klart.
Som naturligtvis också krånglar och bökar sig.
Så klart...
En helt vanlig jäkla...
onsdag.
Bakat ett bröd.
Måste säga att de bröd jag bakat de sista veckorna har blivit bra. Riktigt bra. Det får mig att må lite bra. Mer behövs inte alltid.
Tvättat. Som alltid och jämt.
Kan inte fatta att jag tagit kort på våra underkläder.
Och lagt ut dem på nätet...
Inte så mycket nytt...
att visa här.
Ingenting blir nämligen klart.
Stickar på en "evighets"olle, som aldrig verkar vill bli klar.
Stickar - och repar upp - stickar och repar upp ett kuddfordral.
Virkar på en barnkofta som fick fel proportioner mellan rygg-ärmhål, men inte iddats repa upp och börja om.
En spindelsjal som än så länge funkar som "buss-virkning".
Inget blir färdigt.
Å andra sidan har jag ingen deadline på något. Kanske vore bra att ha det? Ähh, just nu så får det vara som det är.
Det surrar av inspiration i kupan och listan på "ska göra se´n" är lång som en underarm. En lång underarm.
Men jag har repat upp ett helt knippe ufon som skulle repas upp. Det är ju också handarbete.
Fast baklänges...
Den här vintern...
tar knäcken på mig. Jag gör mitt bästa för att inte klaga och gnälla,men den är ovanligt tung iår.
Så jag tittar på bilder och drömmer mig tillbaka, till solen och värmen, ljuset och semester. Känner den söta, varma smaken av kaffet, krämigheten i glassen med vispad grädde ovanpå och kittlingen av kolsyra på tungan av den kalla ölen.
Här är några bilder från Sicilien förra hösten.
Stromboli.
Mumma!
Annan mumma.
Alla dessa smakminnen...
En liten afton...
väska var det ju.
Som jag skulle visa alltså.
För jag kom ju uppenbarligen in igen.
Men minnet är inte bara kort, det är dimmigt med.
Trots det. Här är den.
En 60-årspresent till Svägerskan.
I Cedfria Akona.
(Ihop med den stora i tidigare inlägg. Sök på "Stickat" eller nå´t..?)
Så den som säger att man inte kan tova blandgarn kan - jamentyp - låta bli att säga det!
För det kan man...
