Dessa kära mormorsrutor...
alltid lika säkra kort att ta till när inspirationen sinar och stickor och virknålar krånglar och bråkar.
Här i form av en monsterruta. I alla dessa härligt starka, galna retrofärger som gömde sig i mitt "lager".
Provad och godkänd för soff-tuppluren. Bara att fortsätta. Om jag får tillbaka den vill säga.

Men det gjorde jag inte.
Lika bra att börja på en annan. I helt annan färgskala - här fick alla karamell och godisfärger explodera.

Inte ett dugg utmanande virkning men det är härligt att sitta med alla dessa färger.
Dessutom värmer de skönt i knät medan de växer fram.
Och inte kan väl ett hem ha för många plädar?
Väl..?